Potatisbladmögel

Not: Detta är en liten uppsats jag har författat. Jag tänkte att den kanske kunde vara av intresse för andra som vill lära sig mer om potatisbladmögel.

Bladmögel på potatis

Inledning

Potatisen (Solanum tuberosum) är Sveriges mest kända rotfrukt (Livsmedelsverket, 2002) och det är inte helt utan anledning. Örten, som denna frodiga växt är, utvecklar stamknölar på försommaren (sommarpotatis) eller senare mot hösten (höst- och vinterpotatis) som är mycket näringsrika (Den virtuella floran, 2010). Potatisen är den populäraste stapelfödan i Sverige (Livsmedelsverket, 2002).

Utöver potatisen som stapelföda så har den även en betydande funktion inom livsmedelsindustrin där stärkelsen kan användas som bindnings- och förtjockningsmedel. Stärkelsen har även användningsområden inom pappers- och textilindustrin.

Inom pappersindustrin kan stärkelsen användas som råvara för att förbättra egenskaperna på papper. Inom textilindustrin används det bland annat för att förbättra textiltryck (Gopal J., Khurana P., 2006).

Ovanstående ger en aning om att potatisen har en stor ekonomisk betydelse.

Människans förhållande till potatisen har varit långt ifrån oproblematiskt. Det finns en rad problem en odlare kan stöta på i en potatiskultur och där sjukdomen Potatisbladmögel är mycket allvarlig och kräver stora insatser av bekämpningsmedel (Andersson B., 1997) .

Potatisbladmögel orsakas av oomyceten Phytophthora infestans – en organism som liknar svamp men är närmre släkt med alger (Widmark A., Andersson B., 2008) och placeras numer taxanomiskt utanför svampriket. Potatisbladmögel orsakar blastdöd och ifall sporangierna sprider sig till stamknölarna så kan dessa bli drabbade av så kallad brunröta (Petterson M., Åkesson I., 2003).

Även tomat som också ingår i solanaceae-familjen kan drabbas av potatisbladmögel (Petterson M., Åkesson I., 2003), men är inte av lika stor betydelse då tomaten inte odlas i samma utsträckning.

I en ekologiskt driven odling ansluten till KRAV är man främst lämnad åt förebyggande åtgärder då många bekämpningsmedel är otillåtna (KRAV, 2010). En konventionell odlare har större valmöjligheter av bekämpningsmedel och är hänvisad till dem som är godkända av Kemikalieinspektionen (KemI, 2010). Potatisbladmögel är dock svårhanterlig i en kultur som redan blivit angripen. Därför är förebyggande åtgärder uteslutet viktigast oavsett odlingsinriktning (JBV, 2009).

Biologi

Potatisbladmögel (Pytophtora infestans) morfologiPatogenen Phytophthora infestans placerar sig i klassen Oomyceter, ordningen Peronosporales, familjen Pythiaceae och släktet Phytophthora.

Släktet Phytophthora utgör runt 50 medlemmar där de flesta är växtskadegörare. P. infestans är värdspecifik, men i släktet finns bland annat arten P. cinnamoui som kan angripa 900 olika växtarter.

Cellväggarna i hyferna hos P. infestans består av cellulosa istället för kitin som hos arter i svampriket. Av den anledningen så klassificerar man inte längre patogenen som en svamp och arten är närmre släkt med alger (Johansson M., 2003).

Fram till 1980-talet så kunde patogenen endast föröka sig asexuellt eftersom det då enbart fanns en parningsras, uppkallad A1. Den var då helt beroende av levande växtmaterial för att klara en övervintring. Numer finns dock båda parningsraserna A1 och A2 i hela världen och den är därmed inte längre beroende av levande växtmaterial för att övervintra (Widmark A., Andersson B., 2008).

Raserna A1 och A2 är morfologiskt sett likadana men skiljer i hormonproduktionen. Detta ger patogenen större genetisk variation som möjliggör ändrat beteende och bildning av så kallade oosporer.

P. infestans har ett parasitärt förhållande till sin värdväxt och är i början av sin livscykel helt beroende av sin värd för sin egen näringsförsörjning.

Från sporerna utvecklas en groddslang som tränger in genom blasten (Johansson M., 2003). Främst på undersidan där förekomsten av klyvöppningar är som störst (Nilsson L., Åhman G., 1991).

Sexuell förökning

Den sexuella förökningen sker mellan raserna A1 och A2. Båda raserna kan utveckla både honliga (ooganium) och hanliga (antheridium) könsstrukturer. Efter förökningsprocessen tar det 4-9 dagar innan oosporer bildas.

Oosporerna kan endast bildas vid sexuell förökning. Dessa är en form av vilosporer som kan övervintra i marken oberoende av värdväxt (Åkesson C., 1999).

När oosporerna gror bildas en eller två sporangier som med groddslang kan infektera sin värdväxt. Sporangierna kan även utvecklas till så kallade zoosporer, en slags vattenlevande sporer. Dessa har så kallade flagellstrukturer som gör att sporen kan röra sig fritt i vatten (Hjelm, H., 2003).

Asexuell förökning

Den asexuella förökningen sker genom bildandet av sporangier. Dessa sprids via växtmaterial som ligger kvar i marken och med vind och vatten. (Johansson M., 2003). Till skillnad från den sexuella förökningen så är denna beroende av övervintrande mycel på sin värdväxt (Bulat S., 1992). Vid asexuell förökning kan även zoosporer bildas (Johansson M., 2003).

Historia

Ursprunget för P. infestans är osäkert och omdiskuterat. De flesta hävdar dock att patogenen har sitt ursprung i centrala Mexiko där den hittades för första gången. Ett av argumenten som förs är att fram till 1980-talet så var denna plats den enda i världen där man hittade både A1 och A2. Den genetiska variationen hos patogenen var av denna anledningen även störst här (Hjelm, H., 2003).

Det första noterade fallet av potatisbladmögel i Europa var i Belgien 1845 (Johansson M., 2003).

Under året 1984 noterade forskare även parningsrasen A2 i Schweiz. Detta var det första påträffade fallet av A2 utanför Mexiko (Hjelm, H., 2003). Detta möjliggjorde sexuell förökning och bildning av så kallade oosporer (Åkesson C., 1999) som beskrivits i tidigare kapitel.

I Irland under 1800-talet var potatisen en mycket viktig stapelföda för befolkningens matförsörjning. När potatisbladmöglet gjorde sitt intåg i landet fick det därför mycket allvarliga konsekvenser. I slutet av 1840-talet svalt många människor och ihjäl och många emigrerade till Amerika (Johansson M., 2003).

Skadebild

Tidigt angrepp av potatisbladmögelPatogenen gynnas av varm och fuktig väderlek och under dessa förutsättningar kan dess hyfer ses med blotta ögat. Under bladen uppträder hyferna som ett gråvitt ludd i kanten mellan frisk och död vävnad (Källander I., 2005).

Angreppet uppträdet fläckvis med olivgröna, matta fläckar som senare blir brunsvarta och får blasten att vissna i förtid (Petterson M., Åkesson I., 2003).

Fläckarna kan förväxlas med andra sjukdomar eller med näringsbrist. Identifiering kan göras genom att ta angripen blast och lägga i en försluten plastpåse. Ifall det är potatisbladmögel så uppträder det karakteristiska luddet på undersidan av bladen. Detta sker efter cirka ett dygn (Källander I., 2005).

Åtgärder

Potatisbladmögel är svårkontrollerad vid angrepp och därför är det främst förebyggande åtgärder som är betydelsefulla. Detta gäller oavsett ifall man använder fungicider eller andra odlingstekniska åtgärder (JBV, 2009).

Det första steget är att köpa certifierat utsäde som garanterat är fritt från sjukdomar (Källander I., 2005, s.187-188).

För att förhindra att smittspridning i fält bör växtföljd tillämpas. Oosporer tros överleva upp till cirka fyra år som jordburen smitta. Det rekommenderas att potatisen inte återkommer på minst fem år på samma skifte (Källander I., 2005, s.193).

Potatisbladmögel gynnas av varmt och fuktigt väder. I synnerhet zoosporerna som gynnas av vatten för sin spridning. Därför kan större radavstånd ge ett bättre resultat (Holstmark K., 2010). Man bör även vara försiktig med bevattning och kupa potatisen noggrant. För att förhindra ytterligare spridning av zoosporer så kan det även vara lönsamt att endast skörda i torrt väder (Lund C., 2001).

Det finns även sorter som är resistenta och har förmågan att utveckla starkare cellväggar vid angrepp. Rekommenderade sorter som är resistenta är bland annat Escort, Ovatio, Sava och Valor. Patogenen kan dock evolvera och bryta resistensen, därför bör inte enbart resistenta sorter vara systematiskt återkommande (Holstmark K., 2010).

Att förgro potatisen innan sättning kan förlänga säsongen i upp till två veckor. Även detta kan löna sig.(Källander I., 2005, s.188).

En balanserad gödsling och bevattning, välplanerad växtföljd, djup och lucker jord, gynnande av marklevande organismer (Källander I.I., 2005). Även odlingsteknik för att gynna mykorrhiza kan tillämpas då denna symbios kan reducera angrepp (Furugård H., 2000). Alla odlingsåtgärder som får potatisen att trivas är gynnsamt. En frisk kultur har större motståndskraft mot växtpatogener (Fellkvist M., 1999).

Att odla potatis utan fungicider är dock en stor utmaning (GRO, 2010). Det finns ett flertal kemiska bekämpningsmedel mot potatisbladmögel som sätts in redan när blasten har nått en höjd på 20-25 cm. Därefter görs bekämpning normalt en gång i veckan.

Ett flertal av fungiciderna som rekommenderas utgör en risk att utveckla resistens hos patogenen. Däribland ‘Ridomild Gold’ och ‘Epok’ (JBV, 2009).

SLU gör dessutom regelbundna inventeringar i obehandlade fält som ger prognoser och underlag för bekämpningsåtgärder (SLU FältForsk, 2010).

Aktuella händelser

Ny ras av Phytophthora infestans

Under 2005 hittades en ny aggressiv art i Storbritannien. Denna har blivit uppkallad ‘blue D13′ och har under efterföljande år beräknats uppta mellan 70-80% av populationen i landet. En allvarlig konsekvens av detta är att kostnaderna för bekämpning har ökat med 50%.

Forskaren Björn Andersson på SLU har under 2008 även hittat rasen i Sverige. Troligen kommer ‘blue D13′ inte åstadkomma lika allvarliga konsekvenser här. Detta på grund av att vi inte har lika gynnsamt klimat som i Storbritannien och att rasen har en större genetisk variation här, vilket gör att den kommer ha svårare att konkurrera med övriga raser (Baerveldt, S., 2009).

Potatisbladmögel idag

Under 2009 skördades totalt 563 900 ton matpotatis och 290 400 ton stärkelsepotatis i Sverige. Brukade arealer beräknades till 19 540 hektar för matpotatis och 7 280 hektar för stärkelsepotatis (SCB, 2009). Kommersiell odling av potatis är alltså i allra högsta grad aktiv i Sverige.

Problemet med potatisbladmögel har dock eskalerat. Under 1990-talet gick det relativt bra att odla potatis utan att använda bekämpningsmedel. Den viktigaste åtgärden idag för att främja odlare som inte använder bekämpningsmedel är att ta fram resistenta sorter. Detta är ett tidsödande arbete och det kan ta upp till 15 år att få fram en ny resistent potatissort, samtidigt som resistensen snabbt bryts ned i äldre sorter (GRO, 2010).

Personliga reflektioner

Utveckling av potatisodling – från produktion till konsumtion

Huvudorsaken till potatisbladmöglets aggressiva och problematiska utbredning tror jag främst beror på hårt drivna och industrialiserade monokulturer. Detta i kombination med fuktiga och varma somrar ger sjukdomen stora fördelar att spridas och anpassa sig. En ensidig användning av fungicider gör även att patogenen kan utveckla resistens (Nilsson L., Åhman G., 1991). Under 2001 spenderade odlare i USA tillsammans 77 miljoner dollar på fungicider per säsong för att kontrollera potatisbladmögel (Gopal J., Khurana P., 2006, s.279).

Detta är inte hållbart varken miljömässigt, odlingstekniskt eller ekonomiskt. Lösningen på detta problem skulle kunna vara ifall aktörerna i distributionsledet möjliggjorde för producenten att odla en större mångfald av sorter, såväl resistenta som oresistenta sorter.

Konsumenterna måste lära sig att det inte finns en sorts potatis. I framtiden är jag övertygad om att detta kommer bli betydligt enklare, då budskapet som ges i media i mångt och mycket faller ner på att vi som konsumenter bör bli mer medvetna om vad det är vi äter och hur denna produktionsprocess går till.

Trots att potatis är en väldigt populär basvara tror jag att odlingsresultaten skulle gynnas av en mindre hårt driven kultur. Större radavstånd och lång tid mellan potatiskulturerna. Ett problem med detta är dock att tillfredställa marknadens efterfrågan eftersom den regionala totalskörden kommer att minska. Rent praktiskt så lär detta nog behöva regleras genom politiska beslut. Detta skulle dock kräva ytterligare studier i hur marknaden fungerar.

Bredare faktabas för en objektivare och mer global infallsvinkel

De flesta av mina referenser kommer från Sveriges lantbruksuniversitet. För att få ett mer objektivt underlag så bör detta kompletteras med ett flertal olika källor från flera universitet och forskare. Dels för att få en bredare bild av patogenen och dess betydelse men också för att skapa mig en bild av hur det ser ut globalt. För mig som yrkehögskolestuderande har detta dock varit svårt eftersom vi inte har tillgång till allt detta material.

Figurförteckning

  • Figur 4: The potato is the vegetable of choice in the United States. On average, Americans devour about 65 kg of them per year. New potato releases by ARS scientists give us even more choices of potatoes to eat. Foto: Scott Bauer, Licens: Public domain, Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Patates.jpg

Referenser

Internetreferenser

Andersson B., (1997), Växtskyddsprognoser från SLU, hämtad 2010-03-11, tillgänglig på adress http://www.ffe.slu.se/PV/svensk/vxprog/1997/Vsp6.html

Bulat S., (1992) Faktablad om växtskydd. Trädgård, Bladmögel på tomat [online], hämtad 2010-03-11, tillgänglig på adress http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/faktablad_tradgard/FVT161/FVT161.HTM

Den virtuella floran, Potatis [online], hämtad 2010-03-11, tillgänglig på adress http://linnaeus.nrm.se/flora/di/solana/solan/solatub.html

Fellkvist M., (1999), Därför blir växterna sjuka [online], Biodynamiska föreningen, hämtad 2010-03- 23, tillgänglig på adress http://chaos.bibul.slu.se/sll/biodyn_foren/kultura/KBT99-2/KBT99-2A.HTM

Furugård, H., (2000), Interactions between arbuscular mycorrhizal fungi, a rhizobacterium and Rhhoctonia solani in potato [online], Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU. hämtad 2010-03-12, tillgänglig på adress http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_ekologi_vaxtproduktion/EEV19/EEV19.HTM

Gopal J., Khurana P., (2006), Handbook of potato production, improvement, and postharvest management [online], hämtad 2010-03-11, http://books.google.com/books?id=hxy8pkP26NEC&lpg=PP1&dq=Handbook%20of%20potato%20production%2C%20improvement%2C%20and%20postharvest&pg=PR7#v=onepage&q=&f=false

GRO, (2010), Ekologisk potatisodling – en utmaning [online], hämtad 2010-03-26, tillgänglig på adress http://www.gro.se/index.asp?IdSection=173&IdContent=360&show=document

Holstmark K., (2010), Katarina Holstmark Ekologisk odling av matpotatis (Solanum tuberosum) [online], Jordbruksverket, hämtad 2010-03-14, tillgänglig på adress http://www.jordbruksverket.se/download/18.595401461210ae2d589800032276/Potatis%5B1%5D.pdf

Hjelm, H., (2003), Oosporer av Phytophthora infestans som inokulumkälla [online], Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU. hämtad 2010-03-12, tillgänglig på adress http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_ekologi_vaxtproduktion/EEV59/EEV59.PDF

JBV, (2009), Bekämpningsrekommendationer – svampar och insekter 2009 [online], Jordbruksverket, hämtad 2010-03-26, tillgänglig på adress http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/be17.pdf

Johansson M., (2003), Aggressivitetstest av Phytophthora infestans [online], Examensarbete hos Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU. hämtad 2010-03-11, tillgänglig på adress http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_ekologi_vaxtproduktion/EEV61/EEV61.PDF

KRAV, (2010), Regler för KRAV-certifierad produktion Januari 2010 [online], hämtad 2010-03-12, tillgänglig på adress http://www.krav.se/Documents/Regler/utgavor/aktuellaRegler.pdf

KemI, (2010), Om Kemikalieinspektionen (KemI) [online], hämtad 2010-03-12, tillgänglig på adress http://www.kemi.se/templates/Page____2829.aspx

Livsmedelsverket, (2002), Två av tre dagar äter vi potatis [online], Livsmedelsverket, hämtad 2010- 03-11, tillgänglig på adress http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor—undersokningar/Vuxna/Riksmaten-1997-98/Tva-av-tre-dar-ater-vi-potatis/

Lund. C., (2001), Potatisbladmögel – så här kan du slippa det [online], hämtad 2010-03-14, tillgänglig på adress http://chaos.bibul.slu.se/sll/forb_org_biol_odl/odlaren/ODN01-2/ODN01-2B.HTM

Nilsson L., Åhman G., (1991), Kompendium i växtpatologi – Sjukdomar hos trädgårdsväxterna [online], Institutionen för växt- och skogsskydd, SLU, hämtad 2010-03-11, tillgänglig på adress http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/utan_serietitel_slu/UST91-1/UST91-1A.HTM

SCB, (2009), Skörd av potatis 2009. Preliminära uppgifter [online], Statistiska centralbyrån, hämtad 2010-03-26, tillgänglig på adress http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=10591

SLU FältForsk, (2010), Växtskydd Prognoser, Potatisbladmögel [online], SLU FältForsk, hämtad 2010-03-26, tillgänglig på adress http://www.ffe.slu.se/Sve/index.cfm?SBody=9PA

Widmark A., Andersson B., (2008), Bekräftad marksmitta i svenska potatisfält [online], SLU, hämtad 2010-03-11, tillgänglig på adress http://www.slu.se/?id=551&puff=203

Åkesson C., (1999), Sexuell förökning hos potatisbladmöglet och dess bildning av oosporer [online], Examensarbete inom lantmästarprogrammet, Institutionen för växtskyddsvetenskap, SLU. hämtad 2010-03-11, tillgänglig på adress http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_lantmastarprogr/ELP99-90/ELP99-90.HTM

Tidskrifter

Baerveldt, S., (2009), Viola, Nyhetstidningen för den gröna näringen, nr 5 – Aggressiv ras hotar potatisen, pp. 11

Böcker

Källander I., (2005), Ekologiskt lantbruk, odling och djurhållning

Petterson M., Åkesson I., (2003), Växtskydd i trädgård, pp. 198-199

Pingat på Intressant

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

2 Responses to “Potatisbladmögel”

  1. En trevlig lättläst artikel om potatis ändå med mycket god fakta. Bravo!

    Agr. Richard

    Potatisrådgivare Landbruk Nordvest Norge

  2. Tack så mycket!
    /Johan

Lämna en kommentar