Flor och grönsaker från i sommar

Det blev tydligen vinter igen? For real denna gång. Skönt! Men det betyder också att det är läge att plocka fram lite sommarbilder. Håll till godo.

Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea)

Solklart den bästa platsen för humlorna! Jag gillar växter med spiror. Fingerborgsblomma sår man bara en gång, de fröar av sig rikligt. Men plantorna är lättrensade.

Palsternacka ‘Student’

De flesta sorterna av palsternacka är härdiga i zon 3, så jag lät denna stå kvar. Flockblommiga växter och kanske i synnerhet palsternackan älskas av insekter. Tyvärr har jag massvis med vilda palsternackor i närheten, så fröodling blir knepigt.

Blomkål ‘Neckarperle’

En av de absolut snyggaste grönsakerna. Nackdelen är att de har en väldigt kritisk skördeperiod och slår fort ut.

Grönkål ‘Pentlad Brig’

Den här plantan är inte helt mogen, men visar ändå de typiska karaktärsdragen för sorten. Har aldrig odlat denna förut, mycket god och inte med samma krusighet som t.ex. ‘Westland Winter’ som jag annars har odlat. Skulle jag hamna på en skandinavisk öde så är det grönkålsfrö jag tar med mig. En mer näringsrik och odlingsvärd växt för vårt klimat går knappast att hitta!

 

Huvudsallat ‘Red Deer Tounge’

Jag kan inte direkt påstå att det vattnas i munnen när jag hör det här sortnamnet. Men det verkar vara en bra sort. Den blir storvuxen, klarar sig hyggligt från sniglar och är blomningströg.

 

SKUD öppnar igen

SKUD, Svensk kulturväxdatabas har varit en oumbärlig källa för att hålla sig ajour med vetenskapliga växtnamn. Databasen är återupprättad i SLU:s regi med bidrag från Gröna Näringens Riksorganisation samt bidrag från olika aktörer inom trädgård.

Länk till SKUD:
http://www.skud.info

Mjölktistelbladlöss på Svarta vinbär

Typiskt angrepp av mjölktistelbladlöss (Hyperomyzus lactucae) på svarta vinbär. Bladen blir skrynkliga och rullar ihop sig. Jag har inte haft så stora problem, det går att spruta med med varmt vatten för att störa dem. Åtminstonde ifall man bara har ett par buskar.

Mjölktisteln är mellanvärd..

Årets tomatsorter

Utöver de jag odlat tidigare (Silvery Fir Tree och Bonita) odlar jag i år även Rött Vinbär, Agata, Promyk och Snowball. Jag har nyligen gått med i föreningen Sesam och har fått tag på en del intressanta grönsaksfröer därifrån. Det känns visserligen lite godtyckligt med sortäkthet och sortbeskrivningar, men jag hoppas på lite nya upptäckter i år.

Tomaterna är redan avhärdade och jag hade tänkt sätta ut dem för dryga veckan sen, men sedan kom domedagsvädret så jag har väntat lite. De är inte riktigt anpassade för +6 grader och kallt spöregn.
Förra året satte jag ut dem lite sent och många tomater sprack med den stora skillnaden i dygnstemperatur under hösten. Så jag hoppas på att det kommer fungera bättre i år.

De flesta kommer att odlas i en riktigt fin odlingsbädd med sandjord gödslad med stallgödsel och maskkompost och lite självsådder av akleja och fingerborgsblomma kommer att lysa upp i kanterna. Jag har även flyttat dit några plantor av den fantastiska gurkörten (Borago officinalis) som gärna självsår sig överallt.

Under förra året odlade jag ärtor och bönor i denna bädd. Störbönorna har lämnat efter sig en hel del rester som kommer utgöra en utmärkt marktäckning runt tomaterna. En upphöjd bädd med sandjord torkar ut snabbt och tomater växer bäst med jämn fukt runt rötterna. Marktäckningen hindrar på det viset avdunstningen.

Promyk
determinate, utvecklingstid ca 60 dagar

Detta är en polsk sort som blir 150 cm hög och får något oregelbundna frukter. Den lär ge otroligt saftiga frukter, ger stor och tidig skörd samt klarar att anpassa sig till olika klimatförhållanden.
Den har också en naturlig resistens mot pepinomosaik som är en mycket allvarlig virussjukdom på tomat.1. Bilder på pepinomosaik finns på EPPO Gallery.



Snowball
indeterminate

Ger en hög skörd av gulvita, något plattrunda tomater med en mild och söt smak. Lär ge bra även under kallare perioder sent på säsongen.

Silvery Fir Tree
determinate, utvecklingstid ca 56-58

Detta är en av de grymmaste tomaterna jag har odlat. Framförallt på grund av de finflikiga bladen. Helt klart en tomat med unikt utseende. Den har sitt ursprung i Ryssland och ger ljust rödoranga och saftiga tomater. Köttet är fast och har en stark och något syrlig smak. Frukterna är plattrunda bifftomater och har bra hållbarhet.
Den lär vara lite känslig för bladmögel, men jag har aldrig haft några problem. Odlar man på en plats med dålig luftcirkulation kan det vara bra att sätta dem lite glesare. 

Bonita
determinate, utvecklingstid ca 60-64 dagar

Har ett öppet luftigt växtsätt och blir runt 80 cm hög. Ger bra skörd av köttiga och goda frukter med oregelbunden storlek. Växer bra även i svalt och dåligt väder.

Agata
determinate, utvecklingstid ca 60 dagar

En låg sort som blir runt 60 cm hög. Jag har läst att det är en av de få öppenpollinerade sorterna som odlas kommersiellt i Grekland, så man kan väl anta att skörden är enhetlig och jämn.
Jag gillar redan denna sort. Det är lätt att få plantor av bra kvalitet med de förutsättningar man har i hemmaodling. Jag hade gärna velat att ha ett växthus att förkultivera i. Ljust och 17-18
grader hade varit bra, men nu är det lysrör och 20-22 som gäller.

Ordförklaringar:

determinate –
Dessa utvecklar tre klasar vid varje gren/stam och slutar sedan växa på höjden. Till denna grupp hör busktomaterna.

indeterminate –
Sorter av denna typ slutar inte växa på höjden vid x antal klasar utan fortsätter till klimatomständigheterna sätter stopp. Sorterna i denna grupp ”tjuvas”, man tar då bort alla sidoskott och plantan odlas på en stam. En del sorter behöver inte tjuvas, men det är inte att rekommendera eftersom det lätt försenar mognaden. Till denna grupp hör de flesta växthustomaterna som odlas kommersiellt.

 

  1. Kulek B.m (2009) An increasing the resistance of field tomato to Pepino mosaic virus, hämtad 2012-06-12, tillgänglig på adress http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20222574 []

Vår i Bergianska trädgården

I går var jag förbi Bergianska trädgården i Stockholm och det börjar sakta men säkert se ut som om det blir vår även i år!

Kinesisk trollhasel (Hamamelis mollis)

Blommar mycket tidigt på bar kvist, ibland i December sägs det. Nu i Mars står den i full blom här. Busken blir runt 2-3 meter hög och vill gärna växa i skyddade halvskuggiga lägen. Det här examplerat stod med en matta av skuggröna (Pachysandra terminalis) som fond.

Tuviris (Iris setosa)

Den här vårpigga irisen kanske kan ge en hint till er som undrar hur djupt man bör plantera sina knölar.

Film om fosfordammar

Att våra åkrar läcker både kväve och fosfor är nog ingen nyhet för de flesta. I förlängningen skapar detta en rad problem. Bland annat ger det perfekta förutsättningar för kraftig algtillväxt i våra sjöar och vattendrag, vilket i sin tur tränger bort andra arter och stör vattendragets ekosystem i allmänhet.

Naturum Västervik har med stöd av Jordbruksverket producerat en liten kort film om fosfordammar, vad dess funktion är och hur de anläggs.

Kort sagt handlar det om att få vatten att röra sig långsammare vilket gör att partiklar sedimenterar. Sedimentet kan sedan ”skördas” och tas om hand, till exempel genom att föra tillbaks det till odlingsmarken. Liksom att växter kan rena vatten kan de också ackumulera näringämnen, därför brukar man också leda vattnet genom ”biologiska filter”, det vill säga växter.

Syftet är förstås att förhindra att fosforn läcker ut där den skapar problem.

Jag undrar vad det sammanlagda läckaget från fritidsodlingen är? Att läckaget skulle vara stort tror jag dessvärre är en ganska kvalificerad gissning. Hur skulle man kunna implementera sådana här lösningar i mindre skala, för till exempel kolonilottsområden? Idéer?